Känslornas roll i skogskonflikter

Genom att lyfta fram känslornas betydelse i skogsfrågor vill forskarna i projektet bidra både till forskningen och samhället. Resultaten kan hjälpa beslutsfattare och intressenter att förstå varför skogsfrågor väcker starka reaktioner och hur känslor kan hanteras i politiska beslut.

Projektet ska ge en djupare historisk insikt i hur skogskonflikter utvecklats över tid och synliggöra behovet av att inkludera känslomässiga och etiska perspektiv i skogsdebatten.

Skogen spelar en central roll i svensk ekonomi, miljöpolitik och kultur, men skogsfrågor väcker också starka känslor och skarpa konflikter. Idag pågår två motstridiga skogsutredningar i Sverige: en inom Svenska kyrkan, som förespråkar en bredare syn på hållbart skogsbruk, och en statlig utredning som betonar produktion och äganderätt. Trots att dessa frågor väcker starka känslor, saknas en djupare förståelse för hur känslor påverkar skogsdebatter och beslut.

Forskarna i projektet undersöker känslornas roll i skogskonflikter genom att kombinera historiska och filosofiska perspektiv. Historisk forskning analyserar hur känslor uttryckts i skogsdebatter från 1700-talet till idag, medan filosofisk analys granskar de etiska frågor som ligger bakom dessa konflikter. Exempel på fallstudier är 1700-talets ”ekhat”, där bönder motsatte sig statliga påbud om att bevara ekar, och 1906 års bolagsförbud, som förbjöd storföretag att köpa upp skogsmark i norra Sverige.

Forskargruppen fokuserar särskilt på relationella värden – hur människors känslomässiga band till skogen påverkar dess upplevda värde. Dessa relationer sträcker sig över generationer: vi ärver skogar, vårdar dem och för dem vidare, vilket gör skogsbruk till en intergenerationell fråga. Filosofiskt sett innebär detta att dagens skogspolitik inte bara påverkar oss utan också kommande generationer och vår relation till det förflutna.