Skogshistoria i kombination med ny teknik skapar kunskap för ett hållbart skogsbruk

De svenska skogarna har utvecklats i samspel mellan naturliga processer och människan sedan istidens slut. Skogshistoria förklarar varför dagens skogar ser ut som de gör och hur de fungerar och spelar en avgörande roll för utvecklingen av ett hållbart skogsbruk.

Människor har utnyttjat skogens resurser för att skaffa mat och få tak över huvudet. De har använt skogens träd för att tillverka olika produkter, vilket varit viktigt för Sveriges ekonomi under många århundraden. Människans verksamhet har skapat kulturspår och dessutom påverkat skogens trädslagsblandning, struktur, tillväxt och biologiska mångfald. Utan historisk kunskap kan man inte förstå varför dagens skogar ser ut som de gör och hur de fungerar.

Skogshistoria kan därför bidra med en historisk kontext till dagens hållbara skogsbruk. Ekonomisk och ekologisk hållbarhet måste baseras på en grundlig förståelse av de faktorer som har givit upphov till, och sedan påverkat de skogar vi har i dag. Social hållbarhet förutsätter i sin tur att skogslandskapets kulturarv bevaras.

Skogsbrukets avverknings- och föryngringsmetoder har varit föremål för intensiv debatt under mer än ett sekel. Med hjälp av handlingar och kartor från skogsbolagens arkiv ska professor Lars Östlund och hans kollegor ta reda på hur och varför användningen av olika metoder har förändrats över tid, samt hur detta har påverkat skogarna på olika sätt. Han kommer också att studera skogslandskapet som historiskt arkiv för att ta reda på vilka typer av kulturlämningar som sällan uppmärksammas, utveckla metoder för att inventera dem samt utreda hur de kan få bättre skydd i samband med skogsbruk.

Projektets resultat syftar till att bidra till utformningen av ett hållbart skogsbruk. Viktiga frågeställningar kommer att utforskas med metoder från olika discipliner och resultaten ska analyseras på ett tvärvetenskapligt sätt. Grunden för projektet är insamling av data från skogshistoriska arkiv vilket kommer att kombineras med fältundersökningar, spetsteknologi som högupplöst LIDAR, laserskanning, och 3D-fotografering samt intervjuer med människor som på olika sätt arbetat i skogen.

Berättelser och erfarenheter från män och kvinnor som varit aktiva inom skogsbruk, rennäring och fäbodbruk kommer att samlas in. Berättelser som är intressanta i sig men också viktiga för att kunna tolka den skogshistoriska utvecklingen och skogens kulturlämningar för att få ytterligare perspektiv på data från historiska arkivdokument.

Slutligen ska den svenska skogshistorien sättas in i ett internationellt perspektiv för att belysa hur det svenska skogsbrukets utveckling liknar eller skiljer sig från vad som hänt i andra länder.