Bioteknikens roll i svenskt skogsbruk

Forskarna i projektet ska undersöka bioteknikens roll i det svenska skogsbruket med fokus på hur samhällelig tillit och legitimitet skapas. Målet är att utveckla strategier för bättre vetenskapskommunikation som bygger ömsesidigt förtroende och främjar en informerad dialog mellan forskning, industri och allmänhet.

Genom att analysera historiska debatter om trädförädling, samtida skogliga aktörers argument om naturlighet samt föra dialog med skogliga aktörer om bioteknik vill forskarna bidra med ny innovativ kunskap för att stärka både vetenskapskommunikationen och samhällsdialogen.

Biotekniken har under de senaste decennierna omgärdats av både förhoppningar och farhågor som har utgått från kritiska frågor kring etik, säkerhet och vad som bör betraktas som ”naturligt”. Men medan den inomvetenskaplig debatten varit jämförelsevis positiv till bioteknikens möjligheter har den bredare samhällsdebatten kännetecknats av oro, skepsis och tveksamhet kring ny teknik inom området.

Olika sektorers syn på bioteknik påverkar samspelet mellan forskningen och allmänheten och underbygger ytterst vetenskapens legitimitet i samhället. Det är således avgörande att studera skogen och biotekniken med fokus på förtroendefrågor och filosofiska dimensioner.

Genom att identifiera centrala frågor och potentiella konfliktytor vill forskarna bidra till en mer nyanserad och inkluderande diskussion om bioteknikens roll i framtidens skogsbruk.

Forskargruppen ska bland annat undersöka historiska debatter om trädförädling i Sverige från tidigt 1900-tal till 1970-talet och analysera hur skogsgenetisk expertis påverkat den offentliga diskussionen, analysera aktörers argument kring bioteknik i skogsbruket från 1990-talet till idag, med fokus på tilliten till vetenskaplig expertis samt utforska filosofiska perspektiv på ”naturliga” kontra ”artificiella” skogar och hur synen på olika metoder för trädförädling förändrats. Fokus vilar på hur klimatförändringar kan utmana traditionella uppfattningar om naturlighet och potentiellt omdefiniera genetisk modifiering som en nödvändig anpassning för skogsbruket.