Studier av formativ bedömning för bättre lärande

Forskarna i projektet vill undersöka hur formativ bedömning påverkar lärande och prestationer i matematik. Ett hundratal studenter vid Umeå universitet kommer att delta i studien.

Formativ bedömning är en klassrumspraktik där lärare och/eller elever återkommande identifierar elevers lärandebehov och sedan anpassar undervisningen eller lärandet till dessa behov. 

Forskningsöversikter visar att klassrumspraktiker som kan karaktäriseras som formativ bedömning kan åstadkomma stora förbättringar av elevers lärande. Men även om de genomsnittliga effekterna är mycket positiva, så ökar formativ bedömning inte alltid elevernas lärande, och forskarsamhället saknar fortfarande en grundläggande förståelse för de underliggande mekanismer som åstadkommer effekterna. 

Nya insikter om dessa mekanismer är avgörande för att förstå hur formativ bedömning fungerar för att öka lärandet, och därmed för möjligheterna att utforma formativa bedömningspraktiker som åstadkommer de stora effekter på elevers lärande som forskning har visat vara möjliga.

Det övergripande syftet med projektet är att utveckla en evidensbaserad teori för hur formativ bedömning påverkar lärande och prestationer genom att identifiera mekanismer genom vilka formativ bedömning påverkar elevers prestationer i matematik. För att identifiera dessa mekanismer kommer forskarna att undersöka effekterna av egenskaper hos, och interaktioner mellan, grundprocesser i formativ bedömning, elevers matematiska resonemang och förändringar i elevers motivation och matematikprestationer.

Ett hundratal studenter som går på tekniskt-naturvetenskapligt basår vid Umeå universitet kommer att delta forskningsprojektet. Varje student kommer att slumpmässigt väljas ut till att delta i en av sex olika undervisningspraktiker. Dessa praktiker kommer att skilja sig åt med avseende på egenskaper hos formativa bedömningsprocesser, och forskare kommer att fungera som lärare. 

Forskarna kommer att studera effekterna av dessa olika praktiker på elevers matematiska resonemang, motivation och prestationer. Data kommer att samlas in genom matematiktester, studentenkäter, ljudinspelningar från när studenterna tänker högt när de löser matematikproblem samt observationer av de formativa bedömningspraktikerna. Den kvantitativa dataanalysen kommer att inkludera strukturell ekvationsmodellering, SEM, av samband mellan variabler, och kvalitativa data kommer att användas för att ge mer detaljerade beskrivningar av de formativa bedömningspraktikerna och studenternas matematiska resonemang.