Ny teknik kastar ljus över Skandinaviens förhistoria

Under bronsåldern ägde radikala förändringar rum i Skandinavien, vilka lade grunden till det sjöfartssamhälle som kom att karakterisera regionen under en stor del av vår historia. 

Från och med åtminstone 1000 år före vår tideräkning började en ny klass av mäktiga hövdingar göra långa resor över Östersjön och vidare västerut, vilka förde både utländsk rikedom och nya idéer tillbaka till Norden. Centralt i detta sjöfartsliv var en helt ny typ av båt, den sydda plankkanoten, vilken möjliggjorde längre resor men samtidigt krävde mer material och arbetskraft än äldre stock- och vassbåtar. 

Forskarna i projektet kommer att pröva hypotesen om att kontrollen över så väl den kunskap som det material som användes i kanotbyggen var avgörande för att tidiga hövdingar skulle kunna förstärka och utöka sin makt. För att undersöka detta kommer de att använda banbrytande tekniker för att datera forntida kanotfragment och kartlägga de ekonomiska nätverk som var involverade i byggandet av dessa kanoter.

Intakta fynd av plankkanoter från brons- och järnåldern är ytterst sällsynta. Dussintals små kanotfragment har dock hittats över hela Skandinavien och förvaras på museer runt om. Många av dessa fragment har inte studerats på över tre decennier och de flesta har aldrig daterats. Nu finns ny vetenskaplig teknik som gör det möjligt att utvinna mycket mer information ur dessa arkeologiska kanotfragment än vad som var möjligt när de först upptäcktes. 

Digital dendrokronologi kan användas för att avgöra när och var kanoter byggdes. Mikroskopiska tjärprover kan också undersökas för att studera hur kanoterna byggdes och om produktionen var organiserad på lokal eller regional nivå.

Forskarna kommer att använda nämnda tekniker för att datera alla båtfragment som kan ha kommit från brons- eller tidig järnålder, med målsättningen att bestämma varifrån träet och tjäran som har använts i båtarnas tillverkning kommer. Resultaten från dessa undersökningar kommer att ge viktiga ledtrådar i återskapandet av det ekonomiska nätverk som användes av tidiga båtbyggare.

Att bygga komplexa båtar kräver avsevärt mer arbete, materiel och kunskap jämfört med konstruerandet av de tidigare enkla stockbåtar eller vassbåtarna, varför introducerandet av sydda plankkanoter torde ha krävt en betydligt större grad av samarbete och samhällsorganisation. 

Att kontrollera tillverkningen av dessa båtar kan samtidigt ha inneburit kontroll över användningen av dem. Därigenom kunde forntida hövdingar skapa ett medel för insamling av rikedom genom handel och plundring. Sydda kanoter användes även av många andra tidiga sjöfartshövdingar runt om i världen, inklusive i Ostasien, Polynesien och Nordamerika. 

Genom detta projekt, planerar projektgruppen att bana väg för en global dialog om plankkanotteknologi, vilket kommer att placera skandinavisk förhistoria i centrum för internationell forskning om ursprunget till social komplexitet i maritima samhällen.