Bästa sättet att stärka elevers läsförmåga

Målet med projektet är att öka kunskapen om hur unga elevers läsförmåga bäst kan stödjas i skolan, med fokus på undervisningsmetod kopplat till skede i läsutvecklingen samt undervisningssituation. 

Att kunna läsa är nödvändigt i dagens samhälle. Läsförmåga betonas alltmer inom svensk skola. För att främja läsundervisningen skärpte Skolverket kraven på läsförmåga för grundskolan år 2017 och lanserade Läslyftet åren 2015–2020. Trots detta nådde sju procent av eleverna inte målen för läsning i ämnet svenska under läsåret 2018/19. 

Svenska skolor genomför regelbundna screeningar av läsförmågan för att kunna ge extra stödinsatser till elever som inte uppnår målen. Men hur dessa stödinsatser ska organiseras och vad de ska innehålla för att ge bästa resultat är fortfarande inte helt klarlagt. 

För att reda ut osäkerheten kring hur effektiva stödinsatser i läsning bör utformas, vill forskarna i projektet undersöka två olika undervisningsmetoder och deras effekt på avkodningsförmågan hos en grupp svaga läsare i åk 2 och 4. Den första metoden fokuserar på alfabetisk avkodning med syftet att kunna känna igen ord med ljudenlig stavning (spik, aprikoser). Den andra metoden fokuserar på morfologisk kunskap som behövs för att kunna känna igen komplexa ord som kan ha ljudstridig stavning (sjötomt). 

Alfabetisk avkodningsträning (ljudmetoden) är en effektiv undervisningsmetod som främjar nybörjarläsarens förståelse för kopplingen mellan bokstav och ljud och hur bokstäver ljudas samman till ord. För komplexa ord, ofta med ljudstridig stavning, är dess effekt däremot osäker. I stället har en metod inriktad på morfologisk kunskap, d.v.s. kunskap om att ord kan bestå av mindre delar som kan kopplas till olika betydelser (damm-sug-are), lyfts fram som väsentlig för förmågan att kunna känna igen komplexa ord. Medan elever i början av sin läsutveckling (åk 2) kan nå långt med alfabetisk avkodning, möter de mer avancerade läsarna (åk 4) fler komplexa ord, och för detta krävs morfologisk kunskap. Trots påvisat samband mellan tidig morfologisk kunskap och senare läsförmåga, varierar det i vilken mån strukturerad morfologisk undervisning implementeras i läsundervisningen. Ny forskning visar dock att morfologiundervisning under de första skolåren inverkar positivt på elevers läsutveckling, framför allt genom att göra dem medvetna om hur ord är uppbyggda. 

Projektet ska ske i samarbete med lärare som kommer att hålla i undervisningen och testningen. Under två år i följd kommer 192 elever med svag avkodningsförmåga i åk 2 och åk 4 att få intensivträning av sina lärare i fyra olika grupper: en-till-en-undervisning eller gruppundervisning i alfabetisk avkodning, en-till-en-undervisning eller gruppundervisning i morfologisk kunskap. För att kunna utvärdera vilken metod som är mest effektiv, kommer varje deltagande elev att testas vid fyra återkommande tillfällen med avseende på avkodning av ord och text, samt morfologisk kunskap.