En mer nyanserad bild av Skandinavien under bronsåldern

I studien kommer den grova uppdelning mellan jägare och bönder som ofta används och förmedlas av arkeologin och i berättandet av människans historia att problematiseras.

Ett av de största utvecklingsstegen i människans historia är jordbruksrevolutionen, som nådde de norra delarna av Europa för omkring 5 000 år sedan. Den förenklade bilden som ofta ges är att vi innan jordbrukets ankomst levde som jägare och sedan blev vi bönder. Ett synsätt som bortser från jaktens och fiskets betydelse. 

Projektet utgår från en tidsperiod i förhistorian som förknippas starkt med jordbruk – bronsåldern (1700-500 BCE). Även om jordbruket introduceras tidigare är det vid denna tid det slår igenom med full kraft och en rik elit formas i samhället. Bronsåldern utgör en gemensam kultursfär i norra Europa med centrum i dagens Danmark och Skåne. Men vad hände med jägarna, eller snarare jakten, och betydelse av de vilda djuren?

Om människorna inom bronsålderssfären var bönder, betyder det att jägarna fanns kvar i nordliga marginalområden som Skandinaviens inlands skogsområden, och att stenåldern fortsätter där?

I befintligt arkeologiskt material är det tydligt att människor även där ändrar sitt sätt att leva vid samma tid och det finns indikationer på att man tar till sig delar av jordbruket. Samtidigt som arkeologiskt material även tyder på att jakt och fiske har en betydelse i bondekulturen. 

Projektet syftar till att ge nyanserad bild och en bättre förståelse för flera delar av den komplexa och mytomspunna bronsåldern.

 

Projekt: 
Hunters as Farmers, Farmers as Hunters - animals, humans and landscapes in inland Scandinavia 1000 BCE-500 CE 
(Studier av hur samhällena i Skandinaviens inlands skogsområden för ca 3 000 år sedan formades genom relationer till djur och landskap bortom utgångspunkten i en strikt uppdelning mellan det vilda och det tama).

Huvudsökande: 
Joakim Wehlin

Lärosäte:
Uppsala universitet

Beviljat anslag:
1,8 miljoner kronor