Marknader från medeltid till nutid

Forskarna i projektet vill undersöka hur människor i ett långt tidsperspektiv har talat i termer av marknader. Syftet är att öka kunskapen om den utveckling som har lett fram till dagens marknadstänkande.

Marknaden har blivit ett allt viktigare inslag i vår världsuppfattning. Vi sägs i dag agera på olika marknader: arbets-, tjänste-, bostads-, spel-, etcetera. Vi läser hur ”marknaden” reagerar på beslut och skeenden, från räntesänkningar till virusutbrott. Marknadstänkandet har blivit väsentligt för en rad aspekter av tillvaron, varav många ligger bortom de ekonomiska, som exempelvis ”äktenskapsmarknaden”.

Så har det inte alltid varit. Föreställningen om ”marknaden” som en aktör har funnits sedan mitten av 1900-talet. Idén om marknaden som abstraktion, vilken inte är bestämd till en viss tid och plats, har vuxit fram under 200 år. Ordet marknad däremot är uråldrigt. Acceptansen av marknaden har varierat över tid. Nu låter vi marknadsspråket genomsyra stora delar av våra liv, men för 150 år sedan sågs marknaden som problematisk, lokalt med kritik mot marknadsliv och lurendrejerier, globalt med utbrott av protektionism och fientlighet mot marknadsmekanismerna.

Projektet bygger på antagandet att ordet marknad har en historia som skiftat över tid och vars utforskning därför ger perspektiv på samtiden. Syftet är att undersöka hur ordet marknad, med alla dess sammansättningar, faktiskt har använts i olika situationer i källmaterial från medeltid till nutid. En teoretisk utgångspunkt är att marknaden som fenomen inte existerar oberoende av mänskligt agerande, och att människors sätt att tala om marknader inte bara beskriver verkligheten, utan också formar den. 

Att vi har kommit överens om att klä tillvaron i marknadsspråk är resultatet av en lång historisk process. Åtminstone sedan 1700-talet har ordet marknad förekommit flitigt, i många sammanhang och betydelser. En historisk analys kräver en metodologisk kraftsamling. Projektet förenar därför forskare med bakgrund i ekonomisk historia, idéhistoria, svenska språket och datavetenskap. 

Forskarna testar i fyra delstudier hypoteser om den övergripande utvecklingen av marknadens språk.

Delstudie:

1. tecknar den långa linjen från medeltiden och framåt, med visst fokus på äldre tider, för att tydliggöra kontinuiteter och förändringar. 
2. utgår från hypotesen att perioden från sent 1700-tal till tidigt 1900-tal kan karaktäriseras som den tid då marknaden uppfattades som problematisk och marknadstänkandet ibland kom i konflikt med idéer om hur samhället borde vara ordnat. 
3. studerar 1870–1970 utifrån hypotesen att marknaden blev ett mycket produktivt begrepp, som genererade ständigt nya sammansättningsord för ständigt nya marknader men också nya sätt att förstå och förklara vad som skedde i samhället. 
4. tar upp efterkrigstid med fokus på tiden från 1980, och analyserar etableringen av marknadsspråkets dominans med en spridning in i allt fler områden av vardagslivet och i relation till den process som kallas finansialisering.