Individuell integritet och digitaliseringsprocessen

Data, och den digitala transformationen av samhället, förväntas förändra vår tid på liknande sätt som oljan gjorde på 1800-talet. Den ska leda till nya innovationer och tjänster, hållbara affärsmodeller, klimatförbättringar och säkrare, mer jämlika samhällen. 

Denna förändring bygger på tillgång till data som är baserad på individers liv och leverne, till exempel genom välfärds- och hälsodata, samhällelig infrastruktur, ekonomiska transaktioner och sociala medier. 

Å ena sidan ska dessa data tillgängliggöras, delas, koordineras och bearbetas av olika aktörer inom områden som näringsliv, säkerhet och välfärd för utvecklandet av nya tjänster och optimering av resurser. Å andra sidan uppvisar människor oro för sin egen integritet, både i relation till datainsamling om dem generellt och i relation till deras aktiviteter online.

Den här konflikten utgör själva kärnan i projektet där forskarna avser studera den spänning som uppstår mellan individuell integritet och den digitaliseringsprocess som drivs av aktörer såsom FN, EU och den svenska regeringen. 

Tidigare forskning visar att många människor avstår från att dela, eller på andra sätt försöker skydda, sina data. Även de flesta av dem som i stor utsträckning väljer att dela information om sig själva, t.ex. genom att använda olika digitala tjänster, som sociala medier eller e-handel, rapporterar att det spelar stor roll för dem att det de gör online är privat. Att data ska få delas och tillgängliggöras på ett sådant sätt som krävs för en digital transformation av samhället är alltså långt ifrån självklart för många av dem vars data möjliggör en sådan samhällsutveckling.

Vilka motiv har olika människor för att delta i, eller försöka avstå från att vara en del av, en datadriven framtid? Mer precist ställer projektet följande forskningsfrågor:

1. Hur reflekterar människor över, och (re)agerar på, risker och fördelar med användningen av deras data?
2. Hur uttrycks attityder och farhågor kring datainsamling i så kallad dataaktivism (till förmån för, eller emot, omfattande användning av data), och vad kan vi lära oss av de olika strategier som dataaktivister använder? 
3. Under vilka omständigheter ser människor användningen av deras data som legitim eller illegitim, och vilka är nyckelfaktorerna för dessa omdömen?

Genom dessa forskningsfrågor förväntas DINO-projektet att bidra till att förstå människors motiv för att delta i, eller försöka undvika att vara en del av, en datadriven framtid. En sådan förståelse är viktig för att implementera en digital transformation på ett sätt som människor anser vara legitimt och försvarbart i en öppen demokrati.