Hur har grundskoleelevers kompetens att skriva på engelska utvecklats över tid?

Projektet, som leds av Eva Olsson, syftar till att ge ny och fördjupad kunskap om svenska grundskoleelevers skrivförmåga på engelska, vilket kan bidra med viktig kunskap inför framtida planering av engelskundervisning. 

Engelska används alltmer som kommunikationsspråk inom högre utbildning, i professionella sammanhang och i sociala medier. Att kunna skriva på engelska är alltså en viktig kompetens i dagens samhälle. Men vilken kompetens att skriva på engelska har grundskoleelever och hur har den utvecklats över tid? Det saknas idag storskaliga och longitudinella, fördjupande studier av elevers skrivförmåga på engelska i den svenska grundskolan. 

I projektet kommer forskarna att använda ett unikt textmaterial: ca 4000 elevtexter skrivna inom ramen för det obligatoriska nationella provet i engelska för årskurs 9, insamlade mellan åren 2000 och 2022. Genom att använda moderna språkteknologiska analysverktyg baserade på Natural Language Processing (NLP) avser forskarna att genomföra lingvistiska analyser av elevtexterna för att identifiera eventuella förändringsmönster vad gäller till exempel vokabulär, syntaktisk komplexitet och textbindning – aspekter som är betydelsefulla för textkvalitet.

Resultaten kommer att belysa om, och i så fall på vilket sätt, elevers förmåga att skriva på engelska har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare forskning har exempelvis visat att ökad användning av engelska på fritiden kan ha en positiv effekt på elevers engelska ordförråd och att pojkar i högre grad än flickor tenderar att använda engelska utanför skolan. Forskarna kommer bland annat att undersöka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors skrivkompetens i engelska, och se om dessa har förändrats över tid. 

Genom analyserna kan lingvistiska profiler för olika kompetens- och betygsnivåer identifieras och beskrivas. Forskarna kommer även att undersöka i vilken utsträckning olika textuella och lingvistiska mått kan förutsäga lärares bedömningar, det vill säga vilka språkliga drag som verkar vara av betydelse för den sammantagna bedömningen. Resultaten kan även bidra till kunskap om hur automatiserad textanalys skulle kunna komplettera och stödja lärares helhetsbedömning av elevtexter för att stärka reliabiliteten och likvärdigheten i bedömningen. Projektet är därför angeläget inte minst inför den kommande digitaliseringen av de nationella proven i engelska.

Projekt:
“Exploring English Writing Proficiency among Grade 9 Students in Sweden through Automated Text Analysis of National Test Essays from 2000 to 2022”
”Engelsk skrivkompetens bland elever i årskurs nio i Sverige – en undersökning av elevtexter från det nationella provet i engelska under perioden 2000 till 2022 genom automatiserad textanalys” 

Huvudsökande:
Dr Eva Olsson

Medsökande:
Göteborgs universitet
Linda Borger
Sofie Johansson

Lärosäte:
Göteborgs universitet

Beviljat anslag:
4 miljoner kronor