Grunden till den nordiska fascismens födelse

Hur såg fascismen i Norden ut före fascismen etablerade sig i slutet av 1800- och början av 1900-talet?  Vilka var de viktigaste organisationerna och personerna? Hur såg deras nätverk och samarbeten ut? Det är några av de frågor som forskarna i projektet vill besvara.

”Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden” är en originell strof i en nationalsång. Varför sjunger vi det? Skandinavism? Nordiska rikspartiet, varför hette ett svenskt efterkrigstida nazistparti så? Här handlar det knappas om Skandinavism utan om andra, men besläktade, föreställningar om det nordiska som rasligt och kulturellt ideal. Dessa idéer var centrala i både den tyska nationalsocialismen och i den nordiska fascismen och är så än idag, vilket illustreras av Nordiska motståndsrörelsen, NMR.

Idéer om en valfrändskap mellan tyskt och nordiskt, om det nordiska som kärnan i det germanska, är betydligt äldre än fascismen och det är även andra i fascismen centrala idékomplex som: nationalismen; antisemitismen; antimaterialismen, som vänder sig mot både socialismen och kapitalismen men i praktisk handling främst mot den förra; voluntarismen och antirationalismen; antipartikularismen, som yttrar sig i en motvilja mot demokrati och parlamentarism eftersom de anses splittra och därmed försvaga den för konservatismen, och fascismen, viktigaste enheten, nationen.

Fascismen har alltså sina rötter i reaktionen mot moderniteten, mot upplysningens ideal och mot det föregivet själlösa, materialistiska samhället, mot industrisamhället och dess klassmotsättningar och mot den framväxande demokratin; den är en kritik av gesellschaft och en plaidoyer för gemeinschaft – men bara för vissa.

Allt detta vet vi. Vad vi inte vet är hur fascismen såg ut i Norden före fascismen, under slutet av 1800- och det begynnande 1900-talet. I vilka miljöer formades den? Vilka var de viktigaste organisationerna och personerna? Hur såg deras nätverk och samarbeten ut inom Norden och mellan Norden och övriga Europa och USA. Vad förenar och särskiljer utvecklingen i Norden från den på den europeiska kontinenten? Vilka källsprång och tillflöden är samnordiska och vilka är nationellt specifika?

Det är frågor som dessa som forskarna i projektet vill besvara. Precis som Du gamla du fria kan projektet te sig motsägelsefullt, ett studium av framväxten av ultranationalistiska rörelser som ett transnationellt fenomen. Paradoxer rymmer emellertid ibland en djupare sanning och så är fallet här. 

Fascismen utvecklades som en reaktion på samma fenomen, moderniteten, men reaktionerna formades utifrån specifika nationella och regionala erfarenheter och föreställningar, inte minst om ”det nordiska.” Det är dessa reaktioner, fascismen före fascismen, som forskarna vill undersöka och de vill studera dem som delade, förenade, insnärjda, korsade och nationsöverskridande. Det handlar om att betona influenser och påverkan, inte om att jämföra av varandra oberoende objekt. 

Tidigare forskning om fascism i Norden har i allt väsentligt varit snävt nationell och har fokuserat på fascismen sedan den etablerats. Vi vill göra tvärtom och studera idéerna och föreställningarna innan de tog organisatorisk form och i ett nordiskt perspektiv. Det har inte gjorts tidigare.