Friskt kustekosystem kan fungera som en effektiv kolsänka
Forskarna i projektet undersöker i vilken utsträckning Östersjöns kustmiljöer kan ta upp koldioxid från atmosfären och fungera som kolsänkor. En viktig fråga är om förmågan att ta upp kol påverkas av ekosystemens hälsostatus, och om övergödda och nedbrutna miljöer i stället avger koldioxid och metan till atmosfären. Om så är fallet kan åtgärder för att minska övergödningen av Östersjön vara viktiga för klimatet.
För att motverka klimatförändringarna krävs minskade utsläpp av växthusgaser, men även infångning av koldioxid från atmosfären diskuteras som en miljöpolitisk åtgärd. Ett stort fokus har i denna fråga riktats mot skogen som en viktig miljö för att åstadkomma en ökad infångning av kol, men ny forskning antyder att kustekosystemen kan vara väl så viktiga kolsänkor.
De mätningar av växthusgaser som Stockholms universitets Östersjöcentrum har genomfört i kustområden visar samtidigt att utsläppen av den kraftiga växthusgasen metan från Östersjöns kuster kan vara betydande, vilket kan motväga upptaget av koldioxid från atmosfären. Det finns också tydliga indikationer på att dessa utsläpp ökar när livsmiljön är påverkad av övergödning. Forskarnas grundhypotes är därför att ett friskt kustekosystem fungerar som en effektiv kolsänka, eller som ett ”powerhouse of climate mitigation”, som binder kol och bidrar till en god kolbalans i ekosystemet. Om ett kusthav är påverkat av övergödning kan det i stället bli en kolkälla som avger koldioxid och metan till atmosfären.
Under de kommande åren ska ett svensk-finskt forskningssamarbete utvecklas; CoastClim med stöd av VR och Finska Akademin. Målsättningen är att attrahera den kritiska massan av forskare och bygga upp den vetenskapliga infrastruktur som behövs för att undersöka "powerhouse-hypotesen”, d.v.s. klarlägga hur olika processer i Östersjöns hav- och kustmiljöer samverkar med processerna i atmosfären och därmed den ömsesidiga påverkan mellan havet och klimatet. CoastClim kommer att ge forskarna unika förutsättningar till samarbeten kring marina och atmosfärskemiska frågeställningar vid fältstationerna Askölaboratoriet i Sverige och Tvärminne zoologiska station i Finland.
Anslaget från Stiftelsen ska användas för att inrätta en postdok-tjänst för att kartlägga fundamentala processer och för att kombinera direkta mätningar av koldioxid och metan från makroalger och andra vegeterade kustmiljöer med mikrobiella analyser för att identifiera:
- vilka organismer som är närvarande genom genetiska studier av olika livsmiljöer vid kusten
- vilka faktorer som ökar respektive minskar mikroorganismernas aktivitet; temperatur respektive mänsklig störning såsom övergödning genom provtagning från livsmiljöer i olika påverkade stadier samt eventuellt kontrollerade labbstudier, transcriptomics och proteomics för att kartlägga grad av aktivitet i olika processer.
Projekt:
”Forskning om klimatförändring och biologisk mångfald i kustområden med kompetens inom mikrobiologi”.
Huvudsökande:
Dr Tina Elfwing, föreståndare Östersjöcentrum
Lärosäte:
Stockholms universitet
Beviljat anslag:
2,4 miljoner kronor