Vad påverkar människor till att ta klimatomställnings-initiativ?

I projektet ska forskarna undersöka vad som får människor att engagera sig och arbeta kollektivt för omställning. De ska studera deras drivkrafter och motiv och även vad som hindrar dem. De ska försöka kartlägga tankestrukturer och paradigm som påverkar dem. 

Ett vanligt argument för att individen inte ska behöva ändra livsstil är att klimatkrisen är ett systemproblem. Samtidigt finns det parallellt stora förväntningar på att individers frivilliga val ska lösa problemet, bland annat genom marknadslösningar. Det kan framstå som om de här två nivåerna är diametralt motsatta; antingen är det ett livsstilsproblem eller ett systemproblem och ingenting finns där emellan. 

Alltmer forskning pekar emellertid på att det är just i utrymmet mellan individen och systemet som det händer. En enskild människas livsstilsval har förstås en mycket begränsad inverkan på de totala utsläppen, och systemförändringar verkar inte kunna ske (i en demokrati) utan att det finns ett stöd bland medborgarna. Det är när människor pratar med varandra, utvecklar nya normer i samtal, engagerar sig i rörelser och driver på för förändring som det finns jordmån för systemförändring.

Med hjälp av enkäter ska forskarna i projektet samla in berättelser och erfarenheter som de ska analysera med retorisk metod med särskilt fokus på hur svarspersonerna motiverar och argumenterar. 

Metoden är prövad i ett tidigare projekt där forskarna kunde kartlägga tankestrukturer och drivkrafter och sedan problematisera och nyansera flera utbredda föreställningar och teorier om hur människor reagerar på kunskap, skam och rädsla. De såg då också att de sociala samspelen och sammanhangen har en stor betydelse för att individer ska gå från passivitet till handling.

Forskarna vill nu använda samma metod men med ett nytt fokus. De vill titta på den sociala process som inte bara påverkar individer till livsstilsomställning utan som också utgör myllan för systemförändringar. 

De tror att de insikter som kan göras om hinder och drivkrafter för ett omställningsengagemang som överskrider den egna livsstilen, kan ha stor betydelse för att snabba på takten i samhällstransformationen. 

Forskarna menar att om man kan urskilja och begreppsliggöra tankestrukturer och paradigm som styr människors handlande så kan man också utmana sådan antaganden som skapar tröghet eller som har bristande kunskapsbas, och befordra sådana som leder till omställning. 

Forskarnas hypotes är att ett kollektivt och socialt engagemang för klimatet växer fram i en process. Om de parametrar som befordrar denna process och hur dessa samverkar kan beskrivas, är mycket vunnet, menar de. De tror att de kommer att kunna fördjupa insikterna om hur omständigheter, konkreta upplevelser, känslor, moral, kunskap och olika sociala interaktioner samverkar. Det är teman som alla har studerats var och en för sig i tidigare forskning, men som forskarna nu i det tvärvetenskapliga projektet vill studera samlat.