Hur vet man när det är klimatnödläge?

Den övergripande frågan i projektet är hur några centrala nyckelbegrepp, som alla förhåller sig till klimatnödläge, har cirkulerat i olika sammanhang och påverkat förståelsen av klimatåtgärder över tid.

Klimattemporaliteter har stor inverkan på hur klimatnödläge uppfattas och är även styrande för vad som anses vara genomförbart och moraliskt riktigt att göra både för den enskilde individen och i politiken. Under de senaste 20 åren har klimattemporaliteter varit föremål för omförhandlingar och omtolkningar i både vetenskapliga och politiska sammanhang samt i massmedia. 

Det cirkulerar en mängd begrepp eller metaforer som på olika sätt förstärker eller försvagar olika bilder av hur bråttom det är att hantera eller förebygga klimatförändringarna, till exempel kritiska brytpunkter, abrupt klimatförändring, kolbudget, klimatskuld och överskridande av utsläpp. 

Begreppen öppnar många gånger upp för mångtydighet och tolkas ibland som argument för kraftfullt agerande att förhindra klimatförändringar såväl som argument för det motsatta. En viktig utgångspunkt för projektet är att dessa begrepp påverkar både samhället och klimatpolitiken och i förlängningen vilka åtgärder som genomförs.

Syftet med studien är därför att analysera hur olika förståelser av klimattemporalitet har utvecklats diskursivt och vad dessa förståelser säger om civilisationens värderingar av existentiella risker, vetenskaplig kunskap och osäkerheter, samt det moraliska ansvaret att agera. 

Projektet är indelat i fem delprojekt inklusive en syntes av de fyra första delprojekten. 

• I det första delprojektet görs en genealogisk, eller historisk, analys av hur några klimattemporaliteter har hanterats i FN:s klimatpanels rapporter från och med 1990-talet.
• I det andra studeras hur temporaliteter behandlas i klimatekonomisk vetenskap, jordsystem-vetenskap och klimatpolitisk forskning.
• I det tredje undersöks debatter i internationell massmedia och i digital social media.
• I det fjärde genomförs intervjuer med för fältet centrala beslutsfattare och även textanalyser av politiska dokument främst i EU-sammanhang.

Genomlysningen av hur olika uppfattningar skapas om hur brådskande det är att hantera klimatförändringarna bidrar till att både lekmän och politiker får en större möjlighet att förhålla sig kritiskt till klimatvetenskapen och politiken. Det öppnar även upp för ett mer inkluderande och även konstruktivt deltagande menar forskarna.

En utgångspunkt är också att det är nödvändigt med en djupare förståelse av de centrala begreppen som underbygger olika argument för eller mot olika typer av handlingar och att det i dagsläget saknas forskning som studerar de mest centrala sammanhangen där klimattemporaliteter formas och förhandlas, inte minst i ett historiskt perspektiv, och även hur det sker i interaktion mellan de olika sammanhangen.