Från gravfält till kyrkogårdar

De första kyrkogårdarna i Skandinavien utgör ett brott mot en flerhundraårig, ibland tusenårig, minnestradition. I generationer hade sociala relationer skrivits in i landskapet genom ett nära rumsligt förhållande mellan gravar, monument och boplatser. Att överge förfädernas gravfält och den äldre traditionen, för att begrava sina döda i vigd jord på kyrkogården, utgör ett av de mest fundamentala skiften som kan utläsas i det arkeologiska källmaterialet. 

Forskarna i projektet kommer att utforska denna djupgående förändringsprocess genom biomolekylära analyser av humant skelettmaterial från senvikingatida gravar på Gotland. Syftet är att spåra och förstå vilken roll individuella livshistorier, släktskapsrelationer och sociala gemenskaper hade för utformningen av nya begravningstraditioner. 

Kristnandet i Skandinavien har framför allt studerats som en toppstyrd process, där kung och elit dikterat villkoren. Däremot är förståelsen begränsad för hur kristendomen infördes i områden utan en dominerande centralmakt, som på Gotland. Religionsskiftet på ön utgör en långdragen förändringsprocess med en påfallande variation och kreativitet i begravningspraktiker. 

Även efter det att kyrkogårdar inrättats begravdes många av öns döda på såväl äldre som mer nyinrättade gravfält. Denna splittring av samhället i döden fortsatte i många decennier innan alla döpta slutligen kom att samlas i vigd jord. 

Syftet med projektet är att undersöka lokalsamhällets respons på religiös och kulturell förändring. Vem valdes ut för begravning på nya respektive gamla platser? Vilka var människorna som införlivade nya idéer, alternativt avvisade dem och höll fast vid de gamla? Och hur ska vi förstå relationen mellan dessa grupper? 

I fokus för studien står de så kallade kyrkogårdsfynden, de äldsta kyrkogårdsbegravningarna på Gotland. Dessa utgörs av öst-västligt orienterade gravar där de avlidna begravts i gångkläder med spännen och smycken av vikingatida typer. Från slutet av 1800-talet och framåt har ett stort antal gravar och fynd hittats, ofta i samband med gravgrävning på kyrkogårdarna, men även vid arkeologiska undersökningar. 

Till skillnad från föremålsuppsättningarna, vilka detaljstuderats, har det osteologiska materialet fram till nu legat helt orört i museimagasinen. Även om slutresultatet av kristnandet är väl känt, har generationerna av människor som genomförde dessa omvälvande förändringar sällan stått i fokus. I det osteologiska materialet från de äldsta gotländska kyrkogårdarna finns en unik möjlighet till en närstudie av dessa människor utifrån deras efterlämnade kroppar. 

Projektet kommer att använda ett urval av innovativa, men alltmer etablerade analystekniker för att utvinna data om de gravlagda individernas kost, mobilitet och släktskap. Mer specifikt rör det sig om analyser av stabila isotoper av kol, kväve och strontium med syfte att för att kartlägga diet och mobilitet under livet, samt aDNA för att spåra genetiska samband mellan gravlagda inom och mellan olika gravplatser. Projektet kommer därigenom fördjupa förståelsen av mellanmänskliga relationers betydelse för religionsskiftet på Gotland.