Spår av hedniskt arv i svenska kyrkor

I projektet utforskas frågan varför medeltida byggmästare, speciellt de på Gotland, infogade förkristna monument såsom gotländska bildstenar och runstenar i kristna byggnader. Vilka intentioner ligger bakom bruket av spolia – återanvända, äldre byggstenar?

Betraktades bildstenar som ett lättillgängligt byggnadsmaterial som integrerades i kyrkorna utan djupgående betydelse? Eller pekar den delvis exponerade, och i enstaka fall, även dolda placeringen av bildstenar i sakrala byggnader på att de återanvändes med ett syfte som överstiger en profan funktion? Användes bildstenar som byggnadsmaterial för att medvetet kommunicera specifika budskap? Hittills finns endast en begränsad forskningslitteratur som ägnar sig åt dessa frågor.

Införlivandet av bildstenar och andra förkristna monument i kyrkor kan antingen symbolisera en seger över och förnedring av den hedniska tron, eller förstås som en överföring av förkristna traditioner till en kristen kontext med betoning på kultkontinuitet – s.k. translation. 

Forskningsprojektet ligger i spänningsfältet mellan arkeologi, konsthistoria och fornnordisk litteratur och tar upp aktuella diskussioner inom arkeologin genom att undersöka den historiska periodens behandling av ett hedniskt förflutet (’ the past in the past’).

Inom projektet undersöks samtliga bildstenar som har påträffats i kyrkor med fokus på att dokumentera var i byggnaden de har infogats. Detta arbete omfattar både bildstenar som fortfarande är inmurade i kyrkobyggnader och analys av äldre uppgifter om fyndsituationer som förvaras i arkiv i Visby och i Stockholm.

För att sätta in återbruket av bildstenar i gotländska kyrkor i ett vidare kulturellt sammanhang undersöker projektet såväl skandinaviska som kontinentala paralleller. Denna analys omfattar jämförelser med återbruk av skålgropar och runstenar inom nordiskt område, samt det omfattande bruket av spolia i kyrkor runt om i Europa. Exempelvis förekommer romerska votivstenar i flera kyrkor, i enstaka fall även använda som altare.

Den fornnordiska litteraturen – speciellt källorna som berättar om mytologi såsom Snorre Sturlassons verk och eddadikterna – utgör en viktig del av undersökningen. Dessa kan ge insikter om den kristna medeltidens behandling av den fornnordiska religionen och på så sätt vara en mentalitetshistorisk ingång för att närma sig perceptionen av de gotländska bildstenarna.

Resultaten av projektet kommer både att ge en fördjupad kunskap om bildstenens historia och den medeltida mentalitetshistorien med fokus på gotlänningarnas förståelse för och behandling av det hedniska arvet och traditioner grundade i det förkristna samhället. Publicering kommer att ske genom artiklar i välrenommerade svenska och internationella arkeologiska tidskrifter.