Hon startar Sveriges första forskningscentrum för krigets etik

Anslaget, Wallenberg Academy Fellow, från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, gör det möjligt för henne att bygga upp ett nytt centrum vid Stockholms universitet för att utforska etik i krig och fred.

Teorierna om det rättfärdiga kriget, just war, har traditionellt utgått från stater som aktörer. Det är ursprungligen en katolsk tradition för att förstå krigets moral, och härleds till tänkare som Augustinus och Thomas av Aquino. Det är ett filosofiskt ramverk som betonar kollektivet: krig utkämpas mellan politiska enheter, inte mellan individer

– De som försvarar detta synsätt menar att krig är sui generis, ett unikt tillstånd som inte kan bedömas med samma moraliska regler som gäller i det vardagliga livet. När soldater strider i krig gör de det som en del av kollektivet, och inte som individer. Men det är ett synsätt som kan ifrågasättas, säger Helen Frowe.

Frowe flyttade nyligen över sin forskning från University of Kent i England och har inrättat ett helt nytt forskningscentrum: The Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace vid filosofiska institutionen, Stockholms universitet.

Kontroversiella frågor

Syftet med centret är att utforska de etiska reglerna i krig och i fredstid. Frowe nämner som exempel en del kontroversiella frågeställningar. Varför ställs inte soldater som dödar inför rätta? Vilka skyldigheter har segraren när kriget är över? Hur ska vi förhålla oss till de metoder som används för att bekämpa terrorismen?

Den traditionella synen på det rättfärdiga kriget baseras i hög grad på stater och dess högsta politiska ledare, och missar helt demokratiutvecklingen under 1900-talet. Den ger stater en särskild tillåtelse att använda våld. Krig rättfärdigas i stort sett uteslutande utifrån försvaret av territorium och en stats suveränitet.

– En stat kan beordra sina stridande att döda fienden, och dödandet ses då som legitimt även om det sker som en del av ett illegalt, orättfärdigt krig. Som stridande individ kan man inte bli bestraffad.

– I Storbritannien finns inga motsvarande ekonomiska anslag som en forskare i filosofi kan ta del av. Som Wallenberg Academy Fellow får jag möjlighet att bygga upp ett forskningscentrum vid Stockholms universitet, som blir det första i sitt slag i Sverige. Ambitionen är att samverka med forskare som studerar krigets etik över hela Skandinavien.

Terrorism ändrar synen

Att det traditionella ramverket har sina begränsningar visar inte minst de senaste årens framväxande terrorism, där attacken mot World Trade Center den 11 september 2001 är det mest dramatiska exemplet. Terrorgrupper uppträder som enskilda aktörer och agerar inte på uppdrag av en stat.

Det är inte alldeles uppenbart hur sådana grupper ska kategoriseras. Är medlemmarna i en terrorgrupp att betrakta som legitima stridande parter, rena brottslingar eller illegitima stridande parter? Det har blivit allt viktigare att reda ut i vilken mån enskilda individer och mindre grupper kan ställas till svars i samband med krigshandlingar.

Men det är inte bara på grund av den framväxande terrorismen som det kan finnas skäl att revidera krigets etiska lagar. Det handlar om en grundläggande, moralisk nivå, säger Helen Frowe.

– Om det är moraliskt fel av mig att döda dig, så ändras väl inte förutsättningarna bara för att jag ansluter mig till en grupp som har som mål att döda dig? Inte heller om jag vill döda dig på grund av politiska skäl.

Själv har Helen Frowe främst forskat om vilken moralisk status icke-stridande har i krig, som till exempel hjälporganisationer, och om synen på att döda oskyldiga i självförsvar. Hon har argumenterat för att de som indirekt bidrar till att upprätthålla ett illegitimt krig, till exempel genom att rädda liv på skadade soldater, kan dödas i självförsvarssyfte. Detta tankesätt skulle till och med kunna appliceras på organisationer som Röda korset, vars neutralitet i krig ofta anses medföra en sorts moralisk immunitet.

– Det är förstås kontroversiellt att peka ut en speciell organisation och det händer att människor blir upprörda som inte har lyssnat på hela resonemanget. Som filosof använder jag normalt ett mer abstrakt språk, som inte skymmer sikten för att här faktiskt finns intressanta forskningsfrågor.

Riktar sig till allmänheten

Flera av frågeställningarna vid det nya centret kan kopplas till pågående konflikter, som i Syrien, Irak och Ukraina. Till verksamheten knyts statsvetare och jurister, och ytterligare ämnesområden kan komma att inkluderas. Ambitionen är att samverka med myndigheter och att låta politiker och andra beslutsfattare ta del av forskningen.

– Vi vill också nå ut till den breda allmänheten. Krigets etik är ett område som intresserar många och jag vill gärna att forskningscentret ska bidra till en livligare debatt, säger Helen Frowe.

Ett exempel är anordnandet av Wallenberg Public Lecture on the Ethics of War and Peace, en årlig öppen föreläsning. Först ut att föreläsa var Jeff McMahan, professor vid Rutgers University, i maj 2014.

– Jag bygger också upp ett nätverk mellan forskare från de nordiska länderna, och det kommer även att bli ett utbyte mellan universitetet i Tel Aviv och Stockholms universitet.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström