Förbättrade matematiska texter för ökad matematisk förståelse

Syftet med projektet är att förklara elevers (brist på) förståelse av matematiska texter. De övergripande frågorna som ska besvaras avser hur egenskaper hos matematiska texter kan anpassas för att förbättra elevernas förståelse och vilka typer av lässtrategier elever kan använda för matematiska texter för att förbättra deras förståelse.

Många elever har svårt att förstå matematik. Till exempel är det ofta 15–20 procent av eleverna i årskurs 9 som inte blir godkända på det nationella provet i matematik, medan det värdet är lägre i andra ämnen. Forskning visar att läroböckerna i matematik inte ger elever möjligheter att resonera kring matematikinnehållet utan att böckerna fokuserar mer på att elever ska minnas och upprepa olika beskrivna procedurer. Trots att en central del i ett mer meningsfullt lärande av matematik handlar om att förstå och hantera olika typer av så kallade skriftsystem, såsom vanliga ord, de matematiska symbolerna samt grafer och diagram.

Därför behövs enligt forskarna kunskap om hur elever läser matematiska texter, till exempel om och hur de fokuserar på vissa typer av skriftsystem mer än andra. Det behövs också kunskap om hur elever bör läsa matematiska texter och hur matematiska texter kan utformas på bästa sätt. Sådan kunskap kan hjälpa lärare och läroboksförfattare att undvika situationer där matematik inte blir meningsfull för elever.

Forskarna konstaterar att det befintliga forskningsunderlaget för att hjälpa lärare och läroboksförfattare är ganska litet. Till exempel fokuserar forskningen på matematikläroböcker mest på hur texterna är konstruerade, sällan ligger fokus på elevernas användning av läroböcker. Forskning om hur elever bör läsa matematiska texter är dessutom främst teoretisk eller består av diskussioner utan att empiriska data analyseras.

Förutom behovet av mer forskning behövs enligt projektgruppen också nya forskningsmetoder för att möjliggöra fördjupad kunskap om elevers läsning av matematiska texter. Studier av ögonrörelser kan ge mer objektiv information än andra metoder, eftersom ögonrörelser kan visa vilka delar av matematiktexterna elever läser först eller vilka delar som de spenderar mest tid på. Därför finns en potential i att använda ögonrörelser för att nå nya insikter, till exempel angående hur relationer mellan olika skriftsystem i en text påverkar läsprocessen. 

Forskarna i projektet kommer att låta elever läsa olika typer av matematiska texter medan de registrerar deras ögonrörelser. De kommer också att samla in data om elevernas förkunskaper i matematik innan läsningen av texten och om deras förståelsen av texten efter läsningen. Detta gör att de kan undersöka om och hur läsprocessen och förståelsen skiljer sig mellan olika texter och olika elever.

Projektgruppen har många års erfarenhet av forskning om läsning och matematik, och har också erfarenhet av att undersöka ögonrörelser inom didaktisk forskning. 

Projekt:
 “Students' (lack of) comprehension of mathematics texts”. (Elevers (brist på) förståelse av matematiska texter).

Huvudsökande:
Magnus Österholm

Medsökande:
Ewa Bergqvist
Mathias Norqvist

Lärosäte:
Umeå universitet