Ensamhushållens utveckling i Sverige 1900–2017

Projektet utmanar de rådande förklaringarna till den stora andelen ensamhushåll. Förklaringar som lyft fram ”individualism” och ”svaga familjesystem” i det samtida Sverige prövas i ljuset av den historiska utvecklingen.

I Sverige lever fler människor än i de flesta andra delar av världen i ensamhushåll. Nära 40 % av alla hushåll består av bara en person. Andelen ökar främst i åldrarna 40–65 år, samtidigt som det sker en social förändring. Allt fler som bor ensamma har lägre utbildning och lägre inkomst än sammanboende. De är också i ökad grad utsatta för sämre hälsa och har högre dödlighet. 

Forskarna i projektet konstaterar att redan vid sekelskiftet 1900 bestod nästan vart femte hushåll av bara en person. Sverige var då fortfarande ett fattigt jordbruksland. Något som forskarna menar motsäger teorin om ”svaga familjesystem” eftersom det var en tid då hushållets samlade resurser ofta var det som möjliggjorde överlevnad.

Sverige har sedan dess utvecklats till ett rikt industriland med en mycket hög välfärd. Forskarna ska undersöka om det är den omvandlingen som skapat ”individualism” och ”svaga familjesystem” och hur det i så fall har gått till. De ska vidare studera vilka faktorer i samhällsomvandlingen som har bidragit till den stora ökningen av ensamhushåll samt vilka som har levt och lever i ensamhushåll i Sverige.

Det har tidigare varit svårt att få fram uppgifter för tiden innan 1960 men i och med att SWEDPOP-konsortiet digitaliserat folkräkningarna för Sverige från 1900 fram till och med 1950 öppnas nu unika möjligheter att studera ensamboendets utveckling i mer än ett hundraårigt perspektiv.

Projektet syftar till att bidra med helt ny kunskap kring ensamhushållens sammansättning och förändring över tid och hur de ensamboende påverkats ekonomiskt, socialt och hälsomässigt. Forskarna ämnar också ge en bild av vilka konsekvenser en fortsatt ökning av ensamboendet kan få för individen och samhället.

 

Projekt:
The power of one? – The long-term increase in one-person households in Sweden, 1900-2017
(Ensamhushållet i ett långt perspektiv)

Huvudsökande: 
Glenn Sandström

Medsökande:
Anders Brändström

Lärosäte:
Umeå universitet

Beviljat anslag:
4 miljoner kronor