Betydelsen av hyperartikulation vid barns språkutveckling

Inom ramen för projektet undersöker forskarna hur hyperartikulation, det vill säga extrem eller överdriven artikulation, påverkar tre olika aspekter av språkutveckling vilka alla behövs för att ett spädbarn ska lära sig nya ord. 

De tre olika aspekterna är ordigenkänning, det vill säga att man känner igen och förstår ordet, ordsegmentering, det vill säga att man kan avgöra var gränserna mellan ord går i flytande tal utan pauser, och ordinlärning, det vill säga den specifika förmågan att lära sig att ett ord hör ihop med ett objekt eller koncept.

Tidigare forskning har visat att den specifika talstil som många använder när de talar med små barn – barnriktat tal – har en positiv påverkan på alla av de tre ovan nämnda aspekterna av tidig språkinlärning. Det har också visat sig att mängden barnriktat tal i den dagliga språkomgivningen är relaterad till senare språkförmågor. 

Anledningen till att forskarna i projektet tittar på just hyperartikulation, vilket är ett av flera karaktärsdrag i barnriktat tal, är att hyperartikulationens funktion i samtal mellan vuxna är att öka chanserna för lyckad kommunikation. Som talare gör vi hela tiden anpassningar i hur vi talar, och när vi av någon anledning befarar att vårt budskap riskerar att inte nå fram – som till exempel i bullriga miljöer – så tenderar vi att överdriva vår artikulation för att göra det lättare för lyssnaren att förstå vad vi säger. I projektet arbetar forskarna utifrån hypotesen att dessa mer eller mindre omedvetna anpassningar, när de förekommer i barnriktat tal, hjälper spädbarnet genom att lyfta fram information som är relevant för att förstå, lära sig och känna igen ord.

Forskarna kommer att använda ögonrörelsekameror för att mäta barnens reaktion när de får se och höra olika bilder och talsekvenser. De kommer att undersöka om barns förmåga att känna igen och förstå ord, om deras förmåga att hitta ordgränser i flytande tal, samt om deras förmåga att skapa associationer mellan ord och objekt påverkas av hyperartikulationen i talet. De kommer att undersöka påverkan av grad av hyperartikulation, variation i hyperartikulation, och hur relevant hyperartikulationen är i sammanhanget. 

Projektets resultat förväntas bidra med kunskap om hur små barn lär sig förstå och använda språk. Denna kunskap är också värdefull för andra forskningsfält eftersom principerna bakom att lära sig nya ord går att generalisera till allmänna principer vad gäller informationshantering. Projektet kan därmed också bidra till så vitt skilda fält som tal- och kommunikationsteknologi, förskolepedagogik och logopedi.

Projekt:
“Learning first words: The effect of hyperarticulation on infant word-recognition, word-segmentation and word-learning”. (De första orden: Effekten av hyperartikulation på ordigenkänning, ordsegmentering och ordinlärning hos spädbarn).

Huvudsökande:
Lisa Gustavsson

Medsökande:
Ellen Marklund
Iris-Corinna Schwarz

Lärosäte:
Stockholms universitet

Beviljat anslag:
4 miljoner kronor